kaninne

Jag älskar att drömma, och nu menar jag inte om nätterna för då får man inte bestämma själv hur det blir. Utan jag menar att dagdrömma, fast dagdrömma har fått en ful klang tycker jag. Det är bara små förälskade flickor i hatt och spetskrage som får dagdrömma och när dem gör det så är det så puttinuttigt och gulligt att så fort man nämner ordet dagdrömma så ser man den där lilla flickan som tittar ut och suckar djupt, visst är det så?

Mina små drömmar som jag hittar på är fulla av möjligheter och glada skratt. Mina drömmer använder jag som ett motgift mot verkligheten, för erkänn, alla ni kan också bli lite trötta ibland och vilja fly ett tag, göra något annat, leva livet! och detta kan jag göra helt gratis genom att drömma. Fast oftast så drömmer jag om verkligheten, den trista vardagen och vrider till den lite och kryddar den med spänning och romantik. Detta gör att jag lätt blir besviken för jag lurar mig själv eller så tar jag fel beslut för att jag ser något som egentligen inte finns där. Då blir man ju lite ledsen, men ofta om jag tänker efter så brukar mina drömmar bli sanna på ett eller annat vis. Det är bara att öppna ögonen och om du är trött eller om det är soligt ute är det bara att sätta på sig dem rosa färgade solglasögonen. Dem som Audrey Hepburn pratar om i filmen Sabrina, min favoritfilm.