kaninne

Jag önskar ibland att jag hade en liten maskin fäst vid mitt huvud som laddade upp alla mina tankar här, för ibland så kommer jag på något men så försvinner det in bland andra viktigare saker. Men ni skulle kanske inte vilja veta allt jag tänker och tycker, ni skulle kanske tycka att jag var jättetråkig. För människor är ju faktiskt olika, vi tänker och tycker olika, så det är inte konstigt att det blir krig ibland. Vi är olika på en och samma planet, på en och samma plats. Många människor tycker att dom har rätt medan andra tycker att dom har fel,vi tycker att vi har rätt till att ha vår rätt och åsikt och alla vill höras och synas, vissa mer än andra. Jag gillar inte orden rätt och fel, vem hittade på dom? vem bestämde att det mesta av våra liv skulle cirkulera kring dom två orden?

När man var liten fick man höra, nej! nu gör du fel! eller, ja! nu gör du rätt! sen dess har man fått lära sig ordens betydelser och allt man gör och tycker och tänker blir antingen rätt eller fel. Politiker gör rätt eller fel, människor blir stämplade som rätt eller fel och tankar, dessa två ord har stor kraft, för dom har följt med oss ända sen barnsben och präglat oss. Jag tycker att vi ska ta ner dessa två ord från himlen, dessa två livets måttstockar och tar ner dom på jorden, ser på dom och sen låta dom vara det dom är, två ord bland en massa andra ord. 

För det finns olika ord och olika människor, och två ord har inte rätt att leka domare, precis som en person inte har rätt till det. Detta är bara en av mina många tankar, förut idag så ploppade meningen, livet enligt en badanka upp i min lilla hjärna, jag funderande på om det skulle kunna vara en titel på en bok eller roman, jag googlade det, men fick inget vettigt svar från Google, så finns det någon som skulle vilja skriva något med titeln, livet enligt en badanka? om inte, så kan jag nog göra det själv.

En rosa kaffekapsel, ett plopp, ett tryck, kaffe. En rosaskimrande energi sipprar ner med minnen från igår. En doft av kanel, jul, ett varmt bad.

Bord med skimrande dukar, ljus, skratt, kramar, öl, leenden, blickar, frågor och svar, stolar och soffor.

Händer på ryggar och höfter, en klapp på rumpan. Musik, prat,dans, cigaretter och cigarettdoft, cider, bamse och Nangijala.

Ett missat en tåg, en mobil, en klack med en trasig klack, onda fötter utan skor, en vägkant, en kisspaus, Stockholms gator by night. Kyrkor, Skandia, NK-skylten, fötter som går, munnar som sjunger.

Fler kramar, en nattbuss, en dörr, ett ex tröja och varma strumpor, nattlig tröst, God natt.

Av vintertrötthet och en massa andra saker, men mest vintertrötthet.  När jag vaknar på morgonen så vill jag inte gå upp och mina ögonlock känns tunga, som att John blund har lagt extra mycket stoft på dom. Min säng är så skön och täcket lagom tungt, det trycker ner mig försiktigt och vaggar mig till söms igen. Jag brukar inte vara så på morgonen, jag brukar ligga i sängen ett tag och läsa mitt horoskop, sen går jag upp, jag somnar aldrig om! så min diagnos är vintertrötthet.

Jag var inte alls trött förra veckan. Förra veckan jobbade jag jättemycket med JMK-TV och mitt humör var på topp, jag intervjuade studierektorn, chefredaktören för skoltidningen, vår pubmästaren och hans medhjälpare och den nya ordföranden för stundentkåren. Jag gick på föreläsningar. Jag gick på min sysslings Li:s utställning, det var mycket mycket mycket trevligt att träffa henne och hennes syster Mathilda och deras pappa som jag inte sett på flera år. Jag fick även träffa Li:s nya pojkvän som verkade vara en rolig och snäll kille. Jag och Sara gick runt där och gjorde fina analyser av alla foton som Berghs elever hade gjort (Min syssling går på Berghs och hennes kurs hade en foto utställning) samtidigt som vi smuttade på ett glas vin som vi sedan gjorde konst av i en bokhylla vid toaletten.

Efter detta drog jag och Sara vidare till Kaffe 44 där det riktigt coola kidsen hänger.  Min kurskompis David är med i ett band som heter Topprovdjur som både jag och sara gillar, och dom och två andra söta små band hade spelning där. Vår plan var att vi skulle äta middag på kaffe 44 och sen titta på spelningarna, men vi var lite för sent ute, så i pausen köpte vi varsin bulle, i smyyyyyg! för killen som stod i kassan jobbade typ inte där XD  Topprovdjur var nice och Solen och det där bandet som typ är känt som spelade sist, det var också bra :P Solen var asgulliga och lagom deppiga och jag ville bara ta hem dom och krama dom allihopa och säga att dom inte skulle vara så ledsna och att allting ordnar sig. Detta var på torsdagen.

På lördagen gick jag ut med Sara L och Sara A  och tog en öl, som blev två, på soft bar. Efter två öl fick vi besök av två killar som ville titta på matchen, vi makade på oss och så var det inte mer med det. Hela baren var fylld av brunstiga killar som ville titta på matchen som visades på storbildskärmar över hela baren. Dom brölade och skrek och sen när matchen var slut så drog dom iväg till dansgolvet på jakt efter någon att ha en sen match i sängen med. En av killarna som satt vid oss orkade inte dricka upp sin cider, så jag var en riktig gentleman och drack upp den åt honom. Efter det ville jag dansa så vi drog iväg till dansgolvet, helt ovetande om det brunstiga killarna som fanns där. Snart började dom dansa med oss och fråga vad vi hette o.s.v. Jag sa till dom att jag inte var intresserad och att jag bara ville dansa med mina tjejer. Efter ett tag blev vi trötta och gick hem.

Jag smsade med en kille som jag har smsat med ett tag, vet inte riktigt varför jag gör det, för jag vill inte ha någon just nu. Men man tänker inte på sådant när man är full. På söndagen var jag rätt så sliten efter alla intervjuer,spelningar och öl och jag ville bara iväg, bort från allt. Jag ville till Umeå och min kära vän helle, och jag ville gå runt i umeås lilla centrum och jag ville träffa Helles söta kompisar igen och jag ville festa i umeå igen och visa alla hur man ska festa och jag ville vara med Helle för vi hade det så trevligt och roligt, så nu tänker jag visa lite bilder som jag tog när jag var där :)

Jorden snurrar men jag står kvar, vinden virvlar men jag dansar inte med. Tyngdkraften håller mig kvar, om inte skulle jag nog falla ner i ett svart hål och aldrig komma tillbaka. För jag står här som en fast punkt, som en lyktstolpe med en trasig lampa, jag ser inget ljus, jag ser ingen väg, jag bara är.

Jag försöker fixa min trasiga lampa så att jag kan se vägen, men jag har aldrig varit riktigt tekniskt och jag tror inte att någon annan kan fixa min trasiga lampa, så jag står kvar och väntar på att något magiskt ska hända. För att jag är trött på att stå i mörkret, trött på att fixa något som tydligen inte går att laga, trött på att försöka hitta den där skruven som ska sätta ihop allting.

Jag kanske inte är en lyktstolpe med en tragisk lampa, jag kanske bara är en skruv, utan något att sätta ihop. En skruv utan lampa. Det kanske inte finns någon trasig lampa, utan alla lampor kanske fungerar och lyser upp vägar som jag inte ser, det kanske bara är så att jag inte ska vara någonstans att jag bara ska gå runt som en skruv utan mening och helt plötsligt så hittar jag kanske en trasig lampa som behöver mig och tillsammans så lyser vi upp en väg som inte fanns förut. En helt ny väg, med stjärnor i träden och ett mål som är uppnåeligt ett mål med mening , ett mål som inte slutar med en trasig lampa utan skruv.