kaninne

Nu är den här, den stora dagen (nej, jag ska inte gifta mig) Jag ska till ett upprop och jag är dressed to kill, men nervös som fan. Jag kunde inte sova i natt och i morse kom mamma in i mitt sovrum och väckte mig och frågade vart jag hade mina pengar. Efter det kunde jag inte riktigt somna om, så jag låg och snurrade i sängen från klockan 7-9:30 sen bestämde jag mig för att gå upp. Jag låg i sängen och tänkte, jag vill inte vakna, jag vill inte vakna, för då skulle jag vara nära domedagen och ingen återvändo finns. Det är snart dags att gå genom portarna och se verkligheten och vuxenlivet i vitögat, jag är i alla fall snygg när jag gör det, men ändå, kläder och snygghet är inte allt.

Detta är något som jag har valt själv och jag kan inte springa och gömma mig eller skylla på någon annan, jag måste gå, som en riddare i rosa hårband och orangea knästrumpor som ska dräpa draken ( JMK, Karlavägen 104, plan 4) jag har upprepat denna adress som ett mantra och om jag inte kommer in, får jag nöja med mig att jag gått dit och kämpat för min prinsessa, min dröm som journalist, och söka till lärarlinjen nästa år och nöja med mig att bli lärare.
Lärare är ett fint jobb och jag tror att jag skulle bli bra på det.

Men nu måste jag nog gå och spy lite innan jag hoppar upp på min ädla springare (pendeltåget som alltid kommer sent) Önska mig lycka till nu och jag lovar att skriva om jag kommer in eller inte.

Toodles!