En shopaholics bekännelse

Jag erkänner, jag är en shopaholic. Om jag ska vara ärlig har jag nog alltid varit det. Enda sen jag var liten och kände hur den där femkronan brände i fickan, vad skulle köpa? det blev för det mesta godis, och jag ville ha allt och stannade länge i godisaffären. Ibland så ångrade jag mig när jag såg vad andra köpt eller om jag såg något nytt som jag missade i min väg genom godisparaden.

Så är det nu också. Så fort jag har pengar så drar jag iväg. Jag tar pendeltåget in till stan och sen så flyger jag. Väskan är min eviga följeslagare som har allt jag behöver, mobil, läppglans och plånbok, med dessa magiska ting är jag redo. Ibland har jag med mig en rådgivare eller köpsägare. Jag är ju självklart en köpsägare :D

Nu är det så att jag har köpförbud, det har mamma sagt. Men jag, sara och olivia skulle bada idag. Det gjorde vi, i en kvart, sen kom regnet. Vi tog bussen in till stan och tog en fika, vi pratade killar (en speciell kille pratade vi väldigt mycket om, eller två :P) Sen drog Olivia hem och jag och sara promenerade från gamla stan till slussen. Och där inne på emmaus fina lilla avdelning hittade jag den här kärleken.
Jag vet, kvalitén suger, men jag har sjukt dåligt ljus i mitt rum och orkade inte fixa så att det blev perfekt.


Men men, jag har som sagt köpförbud och mamma var väl lite sådär halvglad när jag kom hem med den. En annan kärlek har smugit sig förbi mig och lämnat mig oviss om varför. Men jag sörjer inte länge, för jag har goda och kloka vänner som hjälper mig upp på fötter och en glassig mintgrön jumpsuit med Indianer på.

Toodles!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0